Släkten von Knorring

 

 

 

 

 

vKsköld-vit

 

Introduktion

 

Släkten Knorr

 

Rusteberg

 

Staden Uder

 

Baltiska ätten

 

Ätterna idag

 

Vapenbilden

 

Kända Kn-ar

 

 

©2017
Peter v Knorring

 

 

 

            

 

Frans Peter v K, Sofie v K och Oscar v K

 

Kända Knorringar

 

Av de många släktmedlemmar som finns upptagna i släktboken finns det flera som på olika sätt gjort namnet von Knorring känt i sitt hemland eller ute i världen.

 

Gotthard Johan (Bogdan) von Knorring (1744-1825)

Rysk general. Som befälhavare för styrkorna i Finland fick han 1809 befallning att anfalla Sverige. På Åland förhandlade han med G C von Döbeln fram ett stillestånd som kallas Konventionen på Åland. Den slog fast att ryska trupper inte fick beträda svensk jord och att ryssarna skulle lämna Åland, mot att man från svensk sida inte skulle återbesätta ögruppen. För detta blev han avskedad av tsaren, men räddade Sverige från ett krig på hemmafronten.

 

Carl Fredrik von Knorring (1757-1810)

Överstelöjtnant. Dömdes för delaktighet i Anjalaförbundet 1790, men benådades och utnämndes till krigsråd 1796. Gav ut nödmynt i form av privata sedlar, kallade KNORRINGAR. Gjorde sedan konkurs efter vidlyftiga affärer och flydde till Ryssland.

 

Frans Peter von Knorring (1792-1875)

Präst på Åland. Står staty i Mariehamn och vid Finströms kyrka, där han tjänstgjorde och verkade som folkupplysare och skolreformator från 1833, och där man också inrättat ett litet museum tillägnat honom. En mångsidig begåvning som gav ut ett antal böcker i vitt skilda ämnen, t ex språkforskning, geografi, pedagogik och hushållning. Startade Ålands första tidning 1868. Ärades 1992 med ett eget Åländskt frimärke, och har även fått ge namn åt en trevlig restaurangbåt i Mariehamn.

 

Sophie von Knorring (1797-1848)

Friherrinnan Sofia Margareta von Knorring, född Zelow. Gift med friherre Sebastian Carl v K, överste vid Skaraborgs regemente. Känd romanförfattarinna, samtida med Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén. Debuterade 1834 med Cousinerna, en roman i herrgårdsmiljö, skrev sedan ett tiotal romaner i enklare miljöer med dialektal dialog, t ex Torparen och hans omgifning, 1843.

 

Oscar von Knorring (1822-1891)

Överstelöjtnant. Mångsidigt verksam, som militär, översättare, reseskildrare och populär tonsättare. En vittberest man som publicerade ett antal reseskildringar från Sverige, Norden och kontinenten, och bl a rapporterade för Stockholms Dagblad från Suez­kanalens invigning 1869.

 

 

            

 

Nadesjda v K, Caroline v K och Carl Erik v K

 

 

Nadine Dumas (1826-1895)

Nadesjda von Knorring, dotter till överste Johan Reinhold v K. Gift först med ryske fursten Alexander Narysjkin, men flydde 1850 efter en familjeskandal från Moskva till Paris. I ryska Parissocieteten träffade hon författaren ALEXANDER DUMAS den yngre, som hon inledde en livslång relation med. Först efter ryske makens död 1864 kunde de gifta sig och deras två döttrar bli erkända.

 

Magnus von Knorring (1832-1901)

Kakelugnsmakaren Johan Magnus von Knorring gick i lära som kakelugnsmakargesäll. Tog först tjänst som underofficer i 12 år, men flyttade 1870 till Orsa, där han grundade ett kakelugnsmakeri, som senare fördes vidare av sönerna. De typiska senempireugnarna han tillverkade, ofta brunglaserade, är kända i fackkretsar som KNORRING-UGNAR.

 

Caroline von Knorring (1841-1925)

Dotter till majoren friherre Isaac von Knorring. Hon var en av Sveriges första professionella kvinnliga fotografer och etablerade sin studio 1864, 23 år gammal, på Regeringsgatan 59 i Stockholm. Förutom att försörja sig som porträttfotograf dokumenterade hon även Stockholmsvyer, som presenterades vid konst- och industriutställningen i Kungsträdgården 1866. Dessa finns idag på Stadsmuseet. Hon var också bland de första som gjorde stereoskopiska bilder. 1872 gifte hon sig med brukspatron Carl Roth på Sunnansjö i Dalarna, och avslutade sin yrkesbana, men fortsatte att dokumentera sitt liv med foton.

 

Carl Erik von Knorring (1861-1931)

Fick ena benet amputerat efter en skjutolycka som kadett. Blev istället student och anställd vid Statsjärnvägarna i Helsingfors. Känd kulturperson i sekelskiftets Helsingfors, bl a dirigent för Akademiska sångföreningen och Sångsällskapet M M, ordförande och VD för Svenska teatern. Albert Engström skriver om honom som “enbente Calle Knorring”.

 

Olga von Knorring (1887-1978)

Botaniker vid ryska vetenskapsakademin, gift Neustrujev. Som första kvinnliga botaniker företog hon ett sextiotal expeditioner till Centralasien från 1908 och framåt. Hon har själv upptäckt ett stort antal olika växtarter och också fått en art av släktet Labiatae uppkallad efter sig: PHLOMIS KNORRINGIANA.

 

Helge von Knorring (1897-1985)

Finländsk ambassadör. Började sin diplomatiska karriär i Wien 1922 och fortsatte sedan världen runt, till Berlin, Tokyo, Shanghai, Geneve, Rom, London, Madrid, Lissabon och Pretoria. Ambassadör i Peking, Bern och Vatikanen, Haag och slutligen i Lissabon fram till pensionen 1964. Behärskade många språk och hedrades med ett tjugotal ordnar och medaljer under karriären. Helge var även en hängiven släktforskare.

 

Oleg von Knorring (1915-1994)

Fil dr, född i Ryssland och uppväxt i Finland, var en internationellt känd geolog, verksam vid Leeds University i England. Deltog i många geologiska expeditioner till Malaysia och Afrika, där han också 1968 fick ett mineral, KNORRINGIT uppkallat efter sig.