Startsida Ulriksdal Herrgårdar Andra projekt

Länkar Svenska Byggnadsvårds- föreningen Ottosson Färgmakeri Linoljefärger

FÄRGSTICKAN Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Prover av traditionella linoljefärger, utförda i samarbete med målarmästare Kurt Fredriksson. Hemligheten bakom en lyckad traditionell färgsättning är att man måste använda traditionella färgtyper och pigment. Det finns inga genvägar, moderna färgtyper och brytsystem ger inte samma djupa färger och de åldras annorlunda. I samband med den fasadfärgsundersökning vi gjorde i Sigtuna 1985, blev det uppenbart att man för att återskapa de historiska färgerna behövde ha tillgång till referensprover på linoljefärg med de vanligaste historiska pigmenten. Dessa var i utomhusmåleriet oftast jordfärgspigment: ockra, terra, umbra eller grönjord, i obränd eller bränd form. Sedan det tidiga 1900-talet har jordfärgerna också framställts i ren form, som järnoxider - samma kulörgivare, men utan naturligt fyllmedel. Grundpaletten borde bestå av basfärgerna gult, rött och grönt tillsammans med vitt. Blandningar av dessa pigment ger även tillgång till en omfattande färgskala av mer eller mindre brunaktiga jordfärgskulörer. Blått har ingen tradition som fasadfärg i Sverige, men en blandning av rent svart och vitt ger en tydligt blåtonad gråskala. Därutöver förekommer ofta en varmgrå färgskala som vi kallar grön umbra. Den åstadkoms ofta förr med en tillsats av gult till den grå färgen. Målarmästare Kurt Fredriksson från Vidbo utförde de provblandningar som fordrades för att hitta en kontinuerlig skala av kulörer i vitblandning, från de rena mörka kulörer som ofta förekommer på fönster, dörrar och andra detaljer, till de ljusa pastellfärger som är vanliga på empirefasader. Det visade sig dels att pigmenten hade mycket olika kulörstyrka, dels att blandningsförhållandet bildar en logaritmisk skala, dvs att det fordras lika stor procentuell tillsats av vitt i varje tydligt ljusare kulörsteg. Vi valde att producera en samling på bara fem färgstickor med basfärger och med recept på baksidan för varje blandningssteg. Den gula är äkta guldocker, den röda engelskt rött. Som grön basfärg har vi valt kromoxidgrönt, som är mycket beständig och ökar palettens gröna färgvariation till att omfatta även sekelskiftets starkare gröna färger. Därtill kommer oxidsvart, som ersätter den traditionella kimröken, som är svår att arbeta med i oljefärg. Vi har slutligen tagit med grön umbra, som är en avvägd blandning av svart och gul järnoxid. Erfarenheter och tips Denna provsamling såldes genom Svenska Byggnadsvårdsföreningen och tog snabbt slut, men något år senare utkom Riksantikvarieämbetet med sin mycket större provsamling med linoljefärger, som bl a innehöll samma prover som vår. Denna finns nu i en senare upplaga som är ännu mer omfattande, men tyvärr också för dyr för privatpersoner. Resultatet av bl a dessa provsamlingar har ändå blivit att man numera kan köpa traditionell linoljefärg med historiska pigment från flera leverantörer, t ex Ottosson Färgmakeri AB. Dessa tillhandahåller också färgkartor och provburkar. Det är viktigt att göra prover i full skala på platsen, det kan bli helt annorlunda än man tänkt utifrån ett litet prov. Det som saknas i Färgstickans begränsade provsamling är fler naturliga pigment, framförallt bränd och obränd terra, samt bränd och obränd umbra. Dessa ger mer dämpade jordfärger utan inblandning av annat än vitt. Färgstickans basfäger måste ju ofta blandas för att få fram mjuka jordfärgskulörer. Erfarenhetsmässigt kunde man även önska sig några dämpade gröna basnyanser, vilket kan åstadkommas genom blandning av grön umbra och kromoxidgrönt i ett par proportionssteg. På detta sätt åstadkoms s k Djurgårdsgrönt, vars exakta nyans man dock har olika åsikter om. © Peter v Knorring Läs mer om TRADITIONELLA PIGMENT I BYGGNADSMÅLERIET Artikel i Byggnadskultur