Startsida Ulriksdal Herrgårdar Andra projekt
|
Länkar
|
CONFIDENCENS 1700-TALSSCEN Rekonstruktionen 2003-2004 Artikel i Confidencens årsskrift 2004 Att Confidenceteatern vid Ulriksdal en gång haft ett scenmaskineri av samma typ som Drottningholm och Gripsholm är ställt utom tvivel. En uppmätningsritning från 1783 visar tydligt sex kulissgator med tolv parvis lagda spår i scengolvet, som inte kan vara annat än spår till kulissvagnar. De arkeologiska iakttagelser som gjorts bekräftar scenmästare Christer Nilssons tes om att maskineriet varit byggt efter samma principer som på den första Drottningholmsteatern, och även mycket liknat det senare maskineriet på Gripsholm, med en underliggande mittaxel som drev de sex kulissgatorna. Confidencens scen revs på 1860-talet, och de bakomvarande logerna byggdes om till en bostadslägenhet med hjälp av en ny rumsvolym baktill i scenrummet, den nuvarande s.k. scenbalkongen. Resten av rummet belades med ett plankgolv för att utnyttjas som förråd. Scenöppningen murades igen, och i salongen påbörjades en ombyggnad till jaktsal för Karl XV. Tanken på att återställa scenmaskineriet har inte känts riktigt realistisk förrän Christer Nilsson presenterade ett detaljerat förslag, med fungerande principer för drivaxlarna. Hans erfarenheter som scenmästare på Drottningholm har gjort detta projekt möjligt. Rekonstruktionen av maskineriet till Confidencebordet har också varit en nyttig förövning, som visat att den här typen av insatser är genomförbara. Det har varit mitt uppdrag att i samarbete med Christer Nilsson göra byggritningarna och leda arbetet med rekonstruktionen. En del mindre arbeten i scentaket utfördes före teatersäsongen 2003. Vi monterade längsgående takbjälkar för att bära fonder och takkulisser, med utväxlingstrummor på ena sidan och gångbryggor på båda sidorna för att underlätta arbetet i framtiden. Arbetena fortsatte efter säsongen med att hela den provisoriska scenen av spånskivor revs, och strax stod vi där i det stora öppna scenrummet, med sin intakta stolpramskonstruktion med dubbla vindsbjälklag. Av 1860-talets förändringar återstod två väsentliga delar: dels scenbalkongen, som än så länge måste bevaras för logeutrymmenas skull, dels själva golvplankorna. För att få större klarhet i hur scenkonstruktionen sett ut togs en stor del av golvet upp. Under plankorna dolde sig ett kulturlager av gamla kulissrester, kläder, skor, byggskräp och annat - i vilket också återfanns ett sidostycke till en förgylld spegelram, sannolikt från en av Confidencematsalens pilasterspeglar. Under scenens mittlinje fanns en bred fördjupning, där de tvärgående golvbjälkarna sågats av, och som klart stödde teorin om en underliggande mittaxel. Inom denna fanns också en djupare grop, som antydde läget för det stora drivhjulet. Sannolikt stod man i drivhjulets grop och drog runt det med handkraft. Det är uppenbart att det inte fanns något golv i det knappa utrymmet under scenen, utan man gick direkt på marken, på sidorna fanns möjligen enkla bräder på bjälkarna som upplag för vagnarna. Vi har nu valt att bevara golvet av praktiska skäl, men försänkt det i mitten, där vi också rekonstruerat stolpraderna på vardera sidan av maskingropen. Den ursprungliga stommen för scengolvet har varit svår att tyda exakt, eftersom infästningarna för golvets bjälkar inte ligger systematiskt placerade i relation till den tydliga golvhöjd, som kan avläsas som en rand på sidoväggarna, och som vi följt exakt. Vi har valt att använda samma enkla principer som på Gripsholm, med en golvbjälke på var sida av kulissvagnarna. Hela stommen under scenen är utförd av 15x15 cm furuvirke, som resten av de bevarade stomramarna. Scengolvet har lagts med naturligt koniska plankor av utvalt 48 mm furuvirke i bredder upp till 40 cm och med tre genomgående tvärskarvar, ett mönster hämtat direkt från Drottningholm. De fasta ramarna till kulissernas spår har dock ersatts av lösa ramar, som går att lyfta ur så att spåren kan täckas av fasta plankluckor, när man önskar ha en helt fri scen för andra typer av föreställningar.
Maskineriet har huvudsakligen byggts efter samma modell som på Gripsholm. Kulisserna monteras på stolpar, nedställda i de 24 kulissvagnarna. Dessa löper parvis på räls, förbundna med rep till den långa mittaxeln. När axeln roteras med hjälp av det stora drivhjulet växlar vagnarna läge, och kulisserna på scengolvet växlas till en helt ny scenbild på några sekunder. Samtidigt manövreras en motsvarande axel i taket, som växlar kulisstaken, suffiterna, och fonden byts genom att en ny släpps ned framför den första. Den magiska scenförvandlingen inför öppen ridå genomförs på några sekunder. Många praktiska förbättringar har kunnat genomföras samtidigt med rekonstruktionen av scenen. Alla elektriska installationer har förnyats, scenen skall kunna förses med både ett särskilt belysningssystem för 1700-talsscenen och med hissbara belysningsrår för alla andra typer av föreställningar. Luckor i scengolvet och i väggen mot logerna gör det enkelt att ta sig ned till maskineriet när så behövs. Ett särskilt förvaringsrum för flygeln har byggts in i scenbalkongen, och scenframkanten har gjorts helt demonterbar, så att utrymmet kan användas för förvaring, eller om man så vill för att visa scenmaskineriet för publiken.
Tills vidare har hela maskineriet och de sex kulissgatorna fått plats på scenen, trots att scenbalkongen från 1860-talet bevarats, med bara mindre ingrepp. Nästa etapp i framtiden skulle kunna vara att delvis ordna logerna på annat sätt, så att balkongen kan rivas och scenen kan återställas i hela sitt ursprungliga djup, dvs ända till den murade fondväggen. Timring, snickerier och övriga byggarbeten har utförts av Rosersbergs Bygg AB, elinstallationen av Sjölin & Åkergren El AB. Målarmästare Lennart Tjernberg har marmorerat scenfronten och Linoljemålarna i Sigtuna har utfört det övriga målningsarbetet. © 2010 Peter v Knorring |
