Startsida Ulriksdal Herrgårdar Andra projekt
Kopparstick ur Erik Dahlberghs Svecia Antiqua et Hodierna |
MÅLHAMMAR Västerås, Västmanland Interiörrestaurering Historik Målhammar var en gång ett av de största av
1600-talets svenska adelsslott, ritat i Tyskland 1635 för Johan Banér,
uppfört av Simon De la Vallé under 1640-talet, men aldrig fullt inrett.
Slottet förföll efter reduktionen på 1680-talet och revs i början av
1700-talet, bortsett från de två sidopaviljongernas två nedre våningar, som
försågs med brutna tak och frontespiser. Gården har därefter bytt ägare åtskilliga
gånger under 17- och 1800-talen. På 1760-talet ritade Carl Wijnblad ett
förslag till generalplan, som innefattade en ny sammanlänkande byggnadskropp
i mitten, men planen kom aldrig till utförande. Målhammar ägdes 1829-1888 av
major Lars Jacob von Knorring och hans efterlevande. Den östra byggnaden fungerar idag, liksom
på 1700-talet, som huvudbyggnad. Den restaurerades för den nya ägarinnan
Sophie Treschow 1891-93 under ledning av den unge nyblivne arkitekten Erik
Hahr (1869-1944), som senare skulle bli den ledande arkitekten i Västerås under
1900-talets första hälft. Hahr hade under sin studietid dokumenterat Tidö
slott, och redan där träffat Sophie Treschow. Han fick 1891 av sin första
chef Agi Lindegren överta uppdragen att restaurera Målhammar och samtidigt
Dingtuna kyrka i hans egen födelseförsamling. Målhammar torde således vara
Hahrs första egna uppdrag. En beskrivning i ord och bild av resultatet ges i
Svenska slott och herresäten 1919. På några få punkter skiljer den sig från
dagens interiör. Östra
byggnaden idag Salen
och matsalen, foton ur Svenska slott och herresäten 1919 Restaureringen Uppdraget har varit att formulera ett övergripande restaureringsprogram för interiörerna i östra flygelns bottenvåning, i samråd med målerikonservator, målare, snickare och stenkonservator, samt att under genomförandet fungera som antikvarisk kontrollant gentemot länsstyrelsen. Interiörerna representerar idag främst två historiska perioder. Dels 1700-talet, som får anses vara dess ursprung, även om delar av 1600-talets slott finns kvar. Och framförallt 1890-talets restaurering, inklusive dess behandling av 1700-talsinteriörerna. Det handlar dock om Erik Hahrs första egna uppdrag, och uppvisar ännu en viss osäkerhet när det gäller kombinationen av historiska stilar. Utan tvekan är matsalens renässansinteriör det främsta uttrycket för Hahrs dåtida kompetens, hämtad direkt från hans studier på Tidö. De polykroma stucktaken har också en stark verkan i rummen, liksom dörrarna med sina tio dekormålade fyllningar, båda med förebilder i barocken, t ex på Drottningholm. Arbetena omfattar huvudsakligen tvättning och konservering av stucktak och dekormåleri, lagning av spruckna snickerier, ommålning av enfärgade snickeri-, tak- och väggytor med linoljefärg resp. emulsionsfärg samt lagning och konservering av salens sandstensspis från 1600-talet. Konservatorsarbetena har utförts av Hans Peter Hedlund Målerikonservering, målningen av Kurt Fredrikssons Måleri genom Caj Fredriksson, och stenkonserveringen av Svante Nilsson, Prolithos. Salen
efter restaurering 2013 |