Startsida Ulriksdal Herrgårdar Andra projekt

FRANSKA VÄRDSHUSET, DJURGÅRDEN

Fasadrestaurering

Historik

Franska värdshuset är känt sedan verksamheten startades av krögaren Jean Baptiste Le Maire 1808. Omfattningen av den dåtida bebyggelsen på tomten finns dokumenterad på en tomtkarta från 1809. Det finns en brandförsäkring från 1804, som utvisar att huvudbyggnaden uppfördes redan 1803 som ett bostadshus åt Ernst von Willebrand. Beskrivningen från 1804 är mycket utförlig och överensstämmer i detalj med den nuvarande byggnaden. Det framgår att den delvis är uppförd med bevarande av "gamla timmer, som varit i fullkomligt gott behåll", vilket kan förklara det märkliga förhållandet att bottenvåningens norra ytterväggar är murade av tegel, medan resten av stommen är av timmer, troligen för att undvika sättningar.

Verandorna finns inte beskrivna 1804, men på kartan 1809 finns ingångstrappan "med tak på sex kolonner", och räcket med sex plintar på övre balkongen. Det övre taket har alltså tillkommit senare. Enligt beskrivningen 1804 var taket täckt med rödfärgade bräder, det har troligen även varit täckt med tegel innan den nuvarande falsade plåttäckningen kom till i början av 1900-talet.

Huset återfinns på en akvarell av Djurgårdsslätten från byggnadsåret 1803. Här tecknas tydligt en omålad timmerstomme ovanpå en murad bottenvåning med en rundbågad portöppning mot gatan, samt brädtaket med takkuporna. Mot gatan i norr finns två flygelpaviljonger. Den östra har det uppbyggda pulpettak som återfinns på alla senare bilder och idag, vilket antyder att de bara blivit förlängda senare. Flyglarnas nuvarande snickerikultur antyder att fasaderna omgestaltats under 1800-talets senare del.

Enligt Stadsmuseets undersökning vid en tidigare renovering har huvudbyggnadens panel ursprungligen varit målad rosa, vilket var det vanligaste valet under Karl Johans tid. Panelen har i slutet av 1800-talet varit grågrön, men traditionen med gul fasadfärg och vita listverk är etablerad sedan början av 1900-talet.

På värdshuset hölls Konstnärsklubbens första sommarfest 1857 där tidens ledande konstnärer var närvarande. Restaurangen var en av stadens mest populära under en tid, men den upphörde på 1860-talet och byggnaden blev därefter på nytt ett bostadshus. Här har ett antal kända kulturpersonligheter bott: poeten Elias Sehlstedt 1860-74, Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta 1862-72, och författaren Tor Hedberg på 1920-talet. Byggnaderna användes inför de olympiska sommarspelen 1912 i Stockholm av svenska roddare, som döpte fastigheten till Roddarhemmet Ching-Ching.

Restaurering

Inför restaureringen utförde vi en antikvarisk förundersökning och dokumentation, ur vilken ovanstående historik är ett utdrag.

Renoveringen av exteriören har genomförts under 2010-11 med Ebbalund Byggnads AB, genom Sverker Sihlberg, som generalentreprenör. En del nödvändiga reparationer har utförts i träfasaden och på verandorna.

Reparation och komplettering av putsytorna med kalkbruk har också utförts, och dessa har avfärgats med ockragul kalkfärg, vilket utförts av Murarmästarn AB.

Fasaderna har målats om med linoljefärg i 1920-talets färgsättning: panelen ockragul, knutar och omfattningar gråvita samt fönster och dörrar mörkt mossgröna. Arbetet har utförts av Larsson & Örnmark Måleri AB.

Det falsade plåttaket har till största delen bytts, med ny skivtäckning 60x120 cm, och målats svart. Arbetet har utförts av Plåtentusiasterna AB.