Startsida Ulriksdal Herrgårdar Andra projekt
|
FRANSKA VÄRDSHUSET, DJURGÅRDEN Fasadrestaurering Historik Franska värdshuset är känt sedan
verksamheten startades av krögaren Jean Baptiste Le Maire 1808. Omfattningen
av den dåtida bebyggelsen på tomten finns dokumenterad på en tomtkarta från
1809. Det finns en brandförsäkring från 1804, som utvisar att huvudbyggnaden
uppfördes redan 1803 som ett bostadshus åt Ernst von Willebrand.
Beskrivningen från 1804 är mycket utförlig och överensstämmer i detalj med
den nuvarande byggnaden. Det framgår att den delvis är uppförd med bevarande
av "gamla timmer, som varit i fullkomligt gott behåll", vilket kan
förklara det märkliga förhållandet att bottenvåningens norra ytterväggar är
murade av tegel, medan resten av stommen är av timmer, troligen för att
undvika sättningar. Verandorna finns inte beskrivna 1804, men
på kartan 1809 finns ingångstrappan "med tak på sex kolonner", och
räcket med sex plintar på övre balkongen. Det övre taket har alltså
tillkommit senare. Enligt beskrivningen 1804 var taket täckt med rödfärgade
bräder, det har troligen även varit täckt med tegel innan den nuvarande
falsade plåttäckningen kom till i början av 1900-talet. Huset återfinns på en akvarell av
Djurgårdsslätten från byggnadsåret 1803. Här tecknas tydligt en omålad timmerstomme
ovanpå en murad bottenvåning med en rundbågad portöppning mot gatan, samt
brädtaket med takkuporna. Mot gatan i norr finns två flygelpaviljonger. Den
östra har det uppbyggda pulpettak som återfinns på alla senare bilder och
idag, vilket antyder att de bara blivit förlängda senare. Flyglarnas
nuvarande snickerikultur antyder att fasaderna omgestaltats under 1800-talets
senare del. Enligt
Stadsmuseets undersökning vid en tidigare renovering har huvudbyggnadens panel
ursprungligen varit målad rosa, vilket var det vanligaste valet under Karl
Johans tid. Panelen har i slutet av 1800-talet varit grågrön, men traditionen
med gul fasadfärg och vita listverk är etablerad sedan början av
1900-talet. På värdshuset hölls
Konstnärsklubbens första sommarfest 1857 där tidens ledande konstnärer var
närvarande. Restaurangen var en av stadens mest populära under en tid, men
den upphörde på 1860-talet och byggnaden blev därefter på nytt ett bostadshus.
Här har ett antal kända kulturpersonligheter bott: poeten Elias Sehlstedt
1860-74, Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta 1862-72, och författaren
Tor Hedberg på 1920-talet. Byggnaderna användes inför de olympiska
sommarspelen 1912 i Stockholm av svenska roddare, som döpte fastigheten till
Roddarhemmet Ching-Ching. Restaurering Inför restaureringen utförde vi en
antikvarisk förundersökning och dokumentation, ur vilken ovanstående historik
är ett utdrag. Renoveringen av exteriören har genomförts
under 2010-11 med Ebbalund Byggnads AB, genom Sverker Sihlberg, som
generalentreprenör. En del nödvändiga reparationer har utförts i träfasaden
och på verandorna. Reparation och komplettering av putsytorna
med kalkbruk har också utförts, och dessa har avfärgats med ockragul
kalkfärg, vilket utförts av Murarmästarn AB. Fasaderna har målats om med linoljefärg i
1920-talets färgsättning: panelen ockragul, knutar och omfattningar gråvita
samt fönster och dörrar mörkt mossgröna. Arbetet har utförts av Larsson &
Örnmark Måleri AB. Det falsade plåttaket har till största
delen bytts, med ny skivtäckning 60x120 cm, och målats svart. Arbetet har
utförts av Plåtentusiasterna AB. |