Startsida Ulriksdal Herrgårdar Andra projekt

BERGSHYDDAN, Djurgården, byggnadsminne

Restaureringsprogram 1990

För Länsstyrelsen i Stockholms län

Ur programmet:

Historik

Hovskomakaren Nils Malmqvist fick 1838 kung Karl XIV Johans tillstånd att uppföra sommarvillan på Bergshyddan. En ritning signerad R V Brouhn finns bevarad i riksmarskalkämbetets arkiv, men inte helt överensstämmande med det uppförda huset. Det finns anledning att förmoda att Fredrik Blom, som var Brouhns chef på Överintendentämbetet, starkt påverkat den slutliga gestaltningen.

Byggnadens övre våning bestod då endast av mittpartiet med ett tvärgående sadeltak, vars ursprungliga beläggning med asfaltpapp i diagonalt rutmönster ännu finns bevarad på vinden. Båda sidopartierna var i en våning med flacka tak och försedda med balustrader lika verandaräcket. Enligt en samtida målning (ovan) var byggnaden ljust gul med gråvita pilastrar och snickerier, och hade fyra fönsterdörrar mot söder.

Den stora uthuslängan byggdes 1843 av grosshandlaren Johan Schön. Den innehöll en serie bodar samt ett uppvärmt bostadsrum på vardera gaveln, och fick ett förhöjt mittparti i direkt korrespondens med villans. Troligen byggdes vid denna tid också villans övre våning ut med ett rum åt vardera sidan.

Grosshandlaren Wilhelm Bendixson, som övertog Bergshyddan 1861, inredde stall i uthusets mittparti och det var också troligen han som byggde på villans sydfasad med en glasveranda under den ursprungliga balkongen.

När Bergshyddan 1917 övertogs av fil dr Harald Brising var byggnaderna i dåligt skick, och en genomgripande renovering igångsattes. Övre våningens sidopartier byggdes ut i alla fyra hörnen, varvid de sista resterna av balustraden försvann. Taket fick då byggas på till den något högre längsgående volym det nu har, och det ursprungliga mittpartiet reducerades till frontespiser. Glasverandan revs, men bottenvåningens yttervägg drogs ut till balkongens framkant för att öka rummets yta. Grunden förstärktes och dränerades, nya golv lades in, och byggnaden försågs med elektricitet, vattenledningar och avlopp, bl a till ett badrum på övervåningen. På västra fasaden uppsattes två reliefer, utförda av Brisings hustru Louise Welhaven.

Bror Cedercrantz, som flyttade in 1943, har i sin bok “Berättelse om ett hus på Djurgården” (Höjerings förlag, 1985) med inlevelse skildrat Bergshyddans hela historia, och inte minst alla de kulturpersonligheter som sedan Brisings tid bott, arbetat och varit gäster på gården. Med hjälp av arkitekten Sven Kjerr genomfördes en ny renovering 1943, då våningsplanen delades till två separata lägenheter, med vissa förändringar av väggar och fönsterlägen. Stallet inreddes till ateljé åt hustrun Mary Sundström. Den västra uthusflygelns bostadsrum utökades 1966 till en större bostads- och arbetslokal av hyresgästen Yngve Gamlin. Utvändigt är hela anläggningen dock orörd sedan Brisings ombyggnad 1917, och till större delen sedan byggnadstiden.

Målsättning

Bergshyddans unika historiska värden utgörs både av byggnadsgrupperingen och helhetsmiljön, och av de orörda exteriörerna, med bevarade detaljer och material från såväl 1800-talet som från ombyggnaden 1917.

Målsättningen bör vara att bevara byggnaderna med minsta möjliga förändringar, både utseendemässigt och tekniskt. Alla byggnadsdelar bör repareras med ursprungligt material och teknik, och utan att utseendet förvanskas. Inga ursprungliga detaljer, material eller konstruktionsdelar, synliga eller osynliga, bör bytas ut, utan att de historiska och tekniska konsekvenserna noga övervägts.

-----

Åtgärdsprogrammet i fortsättningen avsåg dels att visa omfattningen av och principlösningar för de aktuella reparationsbehoven, dels att anvisa principerna för det fortsatta underhållet.

© Peter v Knorring